2010 startade starkt. Den 7e januari är det 1 år sedan min morbror lämnade oss. En chockartad start på året.
1½ månad senare kom ju vår älskade Lia till oss, med buller och bång. Hon var envis redan för början och utmanade oss redan på BB! Så ja, en stark inledning på 2010 blev det, med både sorg och glädje. Jag hoppas nog på att 2011 blir ett lugnare år. Ett sånt där lugnt och behagligt år med enbart trevliga överraskningar, det hade varit toppen tycker jag...
Överlag har väl ändå 2010 varit ett toppenbra år, jag har fått vara hemma med våra barn och det är ju det jag helst av allt vill, kunna ta tillvara på tiden då dom är små och inte behöva missa något av deras utveckling.
Därmed inte sagt att det är förjävla jobbigt emellanåt, för det är det! I våras, när Rikard jobbade i Helsingborg och vi var själva hela veckorna, Lia var nyfödd och Milo var bara 3 år och krävde sitt, då var det väldigt jobbigt. Jag minns knappt våren om jag ska vara ärlig. Jag minns mest skrik, stress, skrik och stress. Å att helgerna gick fort. Jag kan inte påstå att jag hann njuta av nyfödda Lia... Tyvärr. Men sen kom sommaren och den var ju helt fantastisk! Otroligt sommarväder, ingen stress, Lia blev gladare, vi var alltid ute, underbar husvagnssemester på Öland, allt var så lugnt och skönt helt plötsligt. Hösten/vintern har fortsatt i samma behagliga tempo tycker jag. Lagom med sysselsättningar, Rikard kommer hem på kvällarna, Lia har blivit lite större och gladare även om hon har en hemskt humör och Milo är så snäll och gosig i stort sett alltid. Det finns inget bättre än barnen!
År 2011 är det året då jag fyller 30 och Rikard fyller 35. Hujedamig.
Vi inleder året med årets första 30 års fest, Malin fyller 30 den 2 jan och det firas ikväll! Det lär ju bli en del 30 års fester under året som kommer.
Gott Nytt År alla vänner!