Det har gått en vecka snart. Ändå tror jag inte att jag har förstått att han verkligen är borta. Det är så svårt att förstå! Man tänker på så mycket, som varför, hur kunde han, varför bad han inte om hjälp, istället för att verkligen försöka förstå att han inte är här mer. Men det är väl så. Man får ta dag för dag. Begravningen blir den 21. Ser inte fram emot det. Det kommer bli jobbigt. Men kanske man förstår då?
Lillan är vild i magen. Ibland känns det som att hon vill komma ut genom navlen eller nåt! Vi var på tillväxtultraljud i fredags och det är en stor bebba igen. Hon väger 3 kg NU! *panik* Jag hoppas att dom kommer ta ut henne tidigare, eller sätta igång mig, vilket det nu blir. Ska träffa en läkare och diskutera detta på fredag. Nervöst. Ska bli skönt när det är gjort.
Det märks att foglossningen blivit värre under dessa 3 lediga veckor. Det är verkligen precis jag fixar att lämna/hämta på dagis nu... Måste klara det, han måste vara där, tyvärr. Har ändrat nu med så han får vara till 15 om dagarna. Känns inte ett dugg roligt, men jag har inget att välja på. Han har ju det bra där, även om han aldrig vill dit! Sammandragningar har jag oxå, så fort jag reser mig eller böjer mig ner. Eller blir upprörd. Eller bara kommer dom ändå. Jag hoppas på att det bara är 4 veckor kvar....! Längtar efter bebis nu...:) Längtar efter att kunna röra mig, gå ut och gå, vad som helst!
Snart midnatt. Om man skulle försöka sova? Sover så dåligt nu, somnar men vaknar efter några timmar och ligger vaken flera timmar. Måste kissa konstant och det gör ONT att ligga i sängen. Blaaaaa.
Massa klagande. Nåja. Det har jag fan rätt till nu!
1 kommentar:
klart du får gnälla gumman men som sagt så får du något mycket värdefullt efter detta . ett nytt liv som vi får se växa upp.. så helt underbart och fantastiskt,jag längtar..... kram mamma
Skicka en kommentar