Phu. Måndag och trött som vanligt. Framförallt idag när jag inte jobbat på över en vecka. Men skönt att vara tillbaka, man missar så otroligt mycket när man är borta en hel vecka på en förskola.
Milo är fortfarande inte sig själv. Imorse ville han absolut inte till dagis. "neeej neeej" sa han redan hemma när jag att vi skulle åka. Väl framme blev han ledsen, skulle bäras in. Klamrade sig fast vid mig. När jag lämnade honom till fröken så rann tårarna på honom och han snyftade "Mamma! Mamma!". Åh gud vad det skar i mitt hjärta! Var nära på att jag tog honom och gick hem igen. Han är ju frisk rent kroppsligt, men han har banne mig inte återhämtat sig helt ännu. Han hade blivit ledsen ett par gånger till under dagen, det blir han aaaldrig på dagis annars. Usch. Mitt hjärta! Hoppas han blir sig själv snart igen. Väldigt snart.
Nu sover han sen nästan en timma tillbaka och jag sitter här själv. Rikard är i Göteborg.
Nu ska jag titta på Familjen Annorlunda, ett program som får mig att tycka att ett barn är nog fullt tillräckligt... *hehe*
2 kommentarer:
Ja, den där familjen annorlunda är tamejtusan inte kloka :-D
var det några filmer som föll milo i smaken?
Skicka en kommentar