Så har jag då jobbat 2 dagar. Vad ska jag säga? Jobbet är helt okej. Jättetrevliga arbetskamrater, söta ungar.
Ändå. Vill jag bara hem. Jag tänker på Milo. Jag saknar Milo. Milo är ledsen på dagis och jag kan inget göra. Han skriker och slänger sig efter mig när jag går och han gråter när jag kommer, av rädsla för att jag ska gå igen. På dagis vill han sitta mycket i sin vagn och sover ofta och länge. Jag tycker synd om honom. Det gör ont i hjärtat. Jag förstår inte hur jag kan göra så här mot honom. Ja, jag vet att jag inte har ngt val. Jag vet att jag måste jobba. Men HAN vet inte det. Han förstår inte det. Och ja. Jag vet att det går över (eller vet jag det? Jag börjar undra...).
Det känns som jag förstör mitt barn. Som om jag aldrig ser honom. Han vaknar på nätterna och är så ledsen, det enda som hjälper är att ligga nära, nära, nära.
Idag är det söndag och imorgon börjar helvetet om igen. Är det så här det ska vara nu? Alltid. Samma ångest, samma dåliga samvete. Varför skaffar man barn om man bara ska göra dom illa? Jag vill inte ha fler barn för jag vill aldrig gå igenom detta igen.
4 kommentarer:
Staackars liten:( Det är så ledsamt för de barnen som det tar tid för.. det kommer ordna sig även om det inte känns så nu.
Fina Jessica, det gör så ont i hjärtat att läsa hur ni har det just nu! Du är en klok, varm och lyhörd mamma, det är du verkligen, fortsätt att ge honom all den där närheten när ni ses. Du gör vad du kan, även om det är jättejobbigt just nu så kommer det inte att vara så för alltid. Alla kramar till dig! /Kim & Tuve
åh, jessica :-( vad jobbigt det måste vara för er. jag tror absolut INTE att din lilla guldklimp blir skadad för livet av detta utan det kommer att gå bättre så småningom ska du se! håll ut bara, men jag vet att det e skiiiiitjobbigt. jättemånga hårda kramar från mej
Hej gumman! Du satte precis ord på mina känslor också. VI är tyvärr i samma situation. Men jag intalar mig själv att det blir bättre. Vad ska man annars göra? Jag försöker hämta henne tidigare de dagar jag kan. Antar att du också gör det.
Kram! Jessica
Skicka en kommentar