Lycka...

Äntligen. Äntligen. 

I onsdags kom ett sms om att "imorgon under dagen kan du logga in och se om du blivit antagen!/YH" 

För tusan tänkte jag, måste dom meddela det innan midsommar?! Dom kunde faktiskt väntat tills efteråt och tänk på alla oss som inte kommer in... Men men. I torsdagsmorse låg där ett mail om att resultatet fanns. Funderade en sekund på att faktiskt vänta med att kolla. Jag var SÅ himla säker på att jag inte skulle komma in, denna gången heller. Men. Nyfiken är jag ju så jag loggade in. Å möts av: Antagen! Du är erbjuden en plats på utbildningen! 

Jag blev så himla chockad! Tårarna sprutade och jag började faktiskt storgråta. Milo o Lia flög upp från soffan o undrade vad som hade hänt, mina tårar bara rann. Jag var verkligen inte beredd på att komma in och jag var absolut inte beredd på min reaktion! Jag har intalat mig att jag inte hade en chans och att jag kommer få gå till mitt jobb i höst. Har haft enorm ångest senaste månaden för att behöva gå tillbaka... Å nu slipper jag. Förhoppningsvis för alltid. Jag är så enormt glad. Så himla lättad. Jag slipper jobba med ett jobb jag avskyr resten av livet. Slipper vakna med ont i magen. Jag slipper!!! 

Näst efter dagarna när barnens föddes så var nog det en av dom bästa dagarna i mitt liv!! Jag är så lättad. Nu känns allt lite lättare, känns inte som att livet tar slut efter sommaren utan tvärt om. 

Yes!!!!

Sommaren 2015...

Sommaren lyser med sin frånvaro... Det är kallt, blåsigt och regnar varje dag. Har inte haft en enda riktigt varm dag på hela våren. Känns som det är höst mer än juni!! Hoppas innerligt att sommaren finns i Italien... 23 dagar till! Känns inte alls som det, tiden har gått så himla fort. Å vädret här hemma gör att det känns som det är superlänge till. 

Nästa fredag är det skolavslutning. Det känns smått otroligt. Då har Milo alltså gått it första klass! Å det är bara ett år tills Lia börjar. Helt otroligt faktiskt! 

Ellis älskar vattenmelon! 

Perfekt med leksaker efter storasyskonen!

Lördagens fotboll var sådär kul... Ösregn och 11 grader!!

Vi vill ha sommar!!

Stor dag!!

Det var en stor dag här hemma igår... 

Helt hysterisk när den trillade men sen väldigt. väldigt stolt! Hur blev hon så stor? Lilla hjärtat...

Å tänka sig att tandfen kom! Så lycklig. Fast hon vågade inte ha glaset på sitt rum inatt utan det fick stå i köket. Lite obehagligt tyckte hon det var att tandfen skulle komma när hon sov! Haha! 

Tiden går.

Jag kan inte fatta att tiden den bara springer iväg. Om mindre än en månad är det skolavslutning och Milo har gått ut första klass!! Två år i skolvärlden. Hur gick det till? Han börjar bli så stor... Min lille påg... Är alltid på språng, just nu är det bara fotboll och leka som gäller. Cyklar runt till kompisar hela tiden. 

Å att Milo börjar tvåan betyder att det bara är ett år tills vi har två skolbarn... Det är helt galet tycker jag!! Har så svårt att se Lia i skolan. Men hon börjar med bli stor. Går hem till kompisar som bor nära och leker... Hon som nyss föddes? 

Å den lilla busen.... Han har fått förskoleplats till hösten! Vår minsta. Vår sista. Börjar dagis. Den allra sista föräldraledigheten är slut. Över. För alltid. 

Jag måste tillbaka till jobbet. Jobbet jag avskyr. Känns enormt jobbigt. Jag vill inte. 

Ja sommaren närmar sig med stormsteg. Om 38 dagar åker vi äntligen till Italien! Jag längtar så himla mycket! Ska bli så skönt... Värmen här hemma har inte infunnit sig alls i vår. Det är 10-14 grader varje dag, regnar och blåser. Barnen fick ju äntligen sin fina klätterställning, tack vare en mycket snäll Morfar! Dom är där så mycket dom kan, även Ellis älskar den, men vädret är verkligen inte snällt denna vår... 

Ellis skriker på den och pekar så fort han ser den, gunga o åka rutschkana är toppen!! 

Hoppa studsmatta är en annan favorit! 

Ja ibland är han glad den lille skiten... Men ännu oftare är han sur, förbanmad, skriker, slåss... Suck. Han är så jäkla jobbig och inget hjälper.... Hoppas det är en (enormt lång) fas som går över... Helst innan semestern.... 

Han har blivit så stor... Älskade unge!! 

Å Lia med... Jisses vad hon växt senaste året! Goa tös... 

Premiär...

Igår var det åter dax för lilla Gärdscupen. Som Milo längtat! Å så enormt lycklig han blev när han dessutom satte in ett mål. Vad dessa barn utvecklats sen förra året när dom spelade cupen, då stod dom helt förvirrade första matcherna och förstod knappt reglerna. Men nu! Vilket spel! Så duktiga!! Nu är det matcher varje lördag framöver, spännande värre!

Hinner inte...

med.. Men försöker emellanåt...
Fint väder senaste dagarna och vi har varit ute mesta delen av tiden. Vilket betyder att inne ser det mindre trevligt ut.. Suck. Hur man än gör hinner man fasen inte med. Är man inne o städar får man dåligt samvete för att man inte tar ut ungarna och är man ute med dom dåligt samvete för man inte är inne o städar! Det ska bli skönt när Ellis med är så stor så han kan vara ute lite själv. Nu får man ju kolla honom konstant....

Barnen drömmer om en sån här i trädgården... Å jag med! Allt som kan underlätta livet...

Finns just nu till hyfsat pris på Jem&Fix. Fast det är ju ändå en "månadslön" från försäkringskassan för mig just nu så vi drömmer väl lite till.. 

Torsdag imorgon, vilket betyder lång dag för Milo i skolan och Lia ska till stubben. Milos fotbollsträningar är flyttade till måndagar och onsdagar så jag är helt förvirrad på onsdagskvällarna och tror det är torsdag. I 3 år har han tränat fotboll på torsdagskvällar! Blir ju helt fel :) 

Så trött...

På tjat o gnäll. På brutna nyckelben. På nattningar. På att alltid behöva skrika när man pratar för att bli hörd... Gah. Detta är andra veckan Lia är hemma och det är fan inte roligt. Hon är rastlös och uttråkad och har ett jävla humör. Hon traggar kontant med en fruktansvärd jobbig röst. Ellis skriker o gnäller banne mig hela dagarna. Inget gör honom nöjd mer än om vi träffar andra personer eller åker iväg. 

Ja fy fan va jag gnäller. Men när jag inte ens får mina timmar ifred på kvällen så bryter jag ihop och nu har Ellis vrålat flera kvällar i rad och ikväll sitter jag hos Lia som inte somnar och börjar vråla om jag reser mig. Nä. Jag. Orkar. Inte. 

Finns det inte nån barnvaktsagentur man kan ringa i denna jävla stan...?!? Finns inte det så kan jag klart motivera en flytt till en stad där det finns. Faktiskt. 

Helgen över...

Så var även denna helgen över. Helgerna går så fort o veckorna så långsamt! Iaf nu när Lia är hemma. Vågar inte släppa henne till förskolan denna veckan heller. Hon har inte alls så ont mer men när man tar på det eller drar i henne osv. gör det så ont så hon skriker, såklart... Jag glömde mig idag och lyfte henne. Hur jäkla dum får man bli?! Jag har tjatat på henne hela dagen att ta det lugnt och så lyfter jag henne!!!! Har så fruktansvärt dåligt samvete för det. 

Vi var hos Farmor o Farfar i Yngsjö idag och skulle se på nyfödda lamm som bekanta till dom har. För att komma in i hagen skulle vi gå över två ström-trådar och då glömde jag mig och lyfte över Lia. Tänkte bara på att hon höll på att gå rakt in i dom. Så. Jäkla. Dumt. 

Lammen var iaf enormt söta. Finns ju inte mycket som är sötare alltså! Några var födda inatt, så helt färska. 

Milo i Yngsjö.

Efter vi hade varit där körde vi och kollade på Jimmy o Emilias hus dom hyr - mycket fint! Milo ville helst inte hem... 

Igår hade Algot barnkalas och jag var med Lia där, lite rädd för henens nyckelben men det gick bra. Dessa två alltså... Sån kram Lia fick när hon kom, hade ju inte sett varandra på en hel vecka! 

Å imorgon är det måndag. Det innebär babysång och i vanliga fall dans för Lia men det får vänta några veckor... 

Aj!

I lördags, 30 minuter innan det var dax för Lia att åka och rida, hörde vi ett gallskrik utifrån. Lia o Milo var ute och lekte och Lia hade sprungit o snubblat. Inget ovanligt, hon brukar skrika som tusan fast det inte är så illa. Fast denna gången kände jag ganska fort att något inte stämde. Hon satt hos mig i soffan o snyftade o vi fick inte röra henne direkt. Det var bara att ställa in ridningen och åka mot akuten istället. Efter bedömning, röntgen och en del väntan kom beskedet: Nyckelbenet var brutit. Med mitella i handen (för hon vääägrade sätta på den) så åkte vi hem med en mkt ledsen och plågad tös.

Lilla hjärtat, hur kan det gå så illa av att bara snubbla liksom? Alla säger: Var det studsmattan? Näehe, då var det ridningen? Eh nej, hon bara snubbla!
Det ska läka av sig själv, går ju inte att gipsa direkt. Hon har armen i mitella och det vill hon ha, faktiskt. Hon tycker den är skön att ha och det är det första hon frågar efter på morgonen. Så nu blir det ingen ridning och ingen dans på nån månad. Å ingen förskola denna veckan och skulle inte tro att hon kan gå nästa heller och sen är det påsklov.... Hon tycker det är skittrist!! Vilket ju är fullt förståeligt såklart...

Jag tycker såklart med det är drygt, det är inte mkt vi kan göra. Åka nånstans är ganska uteslutet, stöter någon till henne skriker hon såklart. Hon trillade idag och landade på onda axeln och oj, vad ont det måste gjort. Man såg paniken i blicken.... Lilla tös. Vi går nån liten promenad om dagen mest för att få luft liksom, Ganska trist dock tycker Lia som såklart inte kan varkens cykla eller sparkcykla...

Nåja. Det kunde såklart varit mkt värre!

Frostigt kalas...

Så har Lia oxå äntligen fått ha sitt barnkalas och det blev väldigt lyckat. Fast ingen är nog gladare än oss över att det är över nu, äntligen!

Det var så fint väder så vi kunde sitta på altanen, alldeles perfekt! 

Gillar man frost så gör man... Helt enkelt!

Lite lagom stolt tjej... 

Många barn - litet rum!

Stjärnan för dagen!

Inte så vacker men det närmsta Elsa-fläta jag kunde komma med hennes hår ;)

Frost-glass med isfacklor!

Å såklart, som sig bör på alla barnkalas: Fiskedamm!


Ikväll är vi trötta ;)

Vår = Pollen

Igårkväll slog det mig att Milo varit snuvig ett tag. Att det liksom inte går över. Imorse frågade jag honom om det kliade i ögonen nåt. "Ja det kliar massor!!" Suck. Han känner redan av pollen. Makalöst. Idag kom han hem från skolan 10 minuter tidigare, snopen blev jag. Helt gråtfärdig var han. "Det kliar så hemskt i ögonen!!!" Ögondroppar och en tablett aerius till... Sen kändes det bättre. Läkaren sa förra våren när vi fick testresultaten att Milo nog är en kandidat för vaccination. Det gör man bara på dom som är hyper-allergiska och det fick vi ju veta att han är tyvärr. Vi får nog läsa på om detta och överväga det för så här kan han ju inte ha det 4-5 månader om året. Tycker så synd om honom. Älskade unge. 

Aerius, ögondroppar och nässpray... 

Lilla hoppsan i sin nya underbara skaljacka!!

Förlåt mamma men jag måste lägga in detta ;). Mormor skulle gunga med Ellis men missade gungan när hon skulle sätta sig ner! Dagens roligaste! Nästan. Fick ett gott skratt när det började brinna i Nyhetsmorgon imorse med, haha. 

Torsdagen är över, alla barnen sover. Nu blir det Cola zero och Suits på Netflix! 

Vardag...

Tisdag idag, båda dom stora har varit på skola och förskola. Imorgon är Lia ledig och jag tycker det är skönt. Dels behöver jag bara gå upp till skolan o lämna o sen hem o dels så går han hem själv o jag slipper väcka Ellis för att hämta. Skolan här slutar 12,45 - mitt i sovtiden för en ettåring. Så han har fått vänja sig vid att sova 11-12,30 och det funkar men det tar emot att väcka honom när han sover så här gott: 

Så är det att vara nummer tre...

I eftermiddags gick vi ut en runda, solen sken o det såg skönt ut. Vårjackorna togs fram till dom stora! 

Snyggaste vårjackorna!!! 

Men skenet bedrog. Vi hann 20 meter så började det regna. När vi kom ner till lekplatsen så haglade det massor!! 

Var helt vitt på marken tillsist. Å slutade gjorde det inte heller, förrän vi kom hem igen.... 

Ellis har kommit på hur man leker med katten idag! Som jag skrattade. Han gick runt lugnt med hennes leksak, hon smög efter. När hon sprang o skulle ta den så sprang Ellis med, tjutandes av skratt. Så härligt!! 

Nu sover alla tre och nu blir det soffan för resten av kvällen... 

Söndagkväll!

Så är ännu en helg slut... Något lugnare helg än förra, allt känns lite bättre och Ellis är för tillfället frisk. Det underlättar livet en hel del. 

Helgen har bestått av besök i stan, ridning, parkour, melodifestivalmys, barnkalas och faktiskt lite lugn o ro. Ja inte lugn o ro som lugn o ro utan barn utan lugn o ro som i så lugnt det nu kan bli med tre kids hemma;). 

Igår fick Milo vara med på parkouren för dom stora barnen (9-12år) och det gick jättebra, han tyckte det var mycket roligare. Det var mer parkour och mindre lek och han hängde med bra fast att vissa såg ut att vara dubbelt så gamla som honom! Dom hoppade över plintar på en hel radda olika sätt som jag inte klarat av om jag så fått betalt för det!!

Jag menar... Kolla bara! Högsta plinten valde han med, galna unge. 

Lia har testat snurret i hästa-klänningen...

Å så har dom testat sina inlines som dom fick när dom fyllde år. Alltså när Lia först kom ut på sina undrade jag hur fasen vi tänkt när vi köpt inlines åt henne, hon var som Bambi fast hundra gånger värre! Trodde aldrig det skulle gå. Men när vi väl släppte henne sen så hittade hon balansen snabbt och åkte faktiskt helt själv. Först utanför mamma o pappa och sen hela vägen hem! Riktigt bra gjort. Milo var med jätteduktig men han trodde jag ju skulle fixa det. Detta var i fredags och dom har tjatat om att åka sen resten av helgen men tiden fanns inte i lördags och i eftermiddags när vi hade haft tid både regnade det o snöade och blåste så det blev inte mer. Lär nog bli massa mer till våren har jag en känsla av! 

Igårkväll somnade Ellis precis innan mellon drog igång och sen hade vi mys med bara dom stora, det var helt underbart! Tänk så lugnt man hade haft det nu om det inte blivit en Hoppsan;). 

Men det var väl tur att det blev en Hoppsan - han är ju Amazing detta lilla troll!! 

Måndag imorgon. Det vankas babyrytmik och lek på eftermiddagen. Egentligen ska Lia på dans men hon får hoppa över det imorgon för R hinner inte hem. Trist men ibland går det inte ihop!

Sliten....

Vakande halv sex av att Ellis gallskrek. Vägrade ligga kvar. Masade mig upp, lagom trött efter att han väckt mig nästan på en gång i halvtimmen hela natten. Satte mig i soffan med honom, han somnade. Kände på honom. SKITVARM. Riktigt jäkla kokhet alltså. Tog febern, 40 grader. Va fan. Igen?! Hur är det möjligt? Han fick penicillin i måndags o igår tyckte jag att han äntligen verkade piggare. Å så krasch igen. Fattar inte vad det är som händer!! Han fick alvedon i morse, sen har resten av dagen varit feberfri. 

Sjukt jobbig dag. Jag orkar inte med allt gnällande och skrikande mer, att han alltid är sjuk och aldrig nöjd. Jag orkar inte med att sitta och titta på skiten här hemma men inte kunna göra nåt åt det för han vrålar så fort jag sätter ner honom. Dom korta stunder det funkar gäller det att prioritera: köket, köksbordet, toaletten, dammsuga. Kanske hinna slänga in en maskin tvätt. Å snabbt får det gå. Allt är jämt stress stress. 

Hänger jag upp tvätt så drar han ner den. Viker jag tvätt så drar han bort det. Sätter jag in i diskmaskinen så tar han ut. Plockar ja upp slänger han ut leksaker i andra ändan. Städa toan går inte överhuvudtaget med honom hemma om han inte sover. Han är överallt med sina små snabba fingrar. Resa sig från köksbordet utan att fälla upp stolen går inte, han är där direkt. Glömma fjärrkontrollerna på soffbordet - han slänger iväg dom, gömmer dom eller bankar på lamporna med dom. Eller varför inte klättra upp på tv-bänken och banka på TVn? Städa av stereon när man tittar. Kastar en napp i toan om man glömt stänga dörren. In på Milos rum o dra i persiennerna om man inte hunnit dra upp dom. Eller stänga av datorn. Eller klättra i katt-trädet. Eller. Eller. Eller. 

Låter säkert väldigt roligt. Å ja, vi skrattar oxå åt det vissa dagar. 

Idag är inte en sån dag. Jag känner mig helt jävla färdig. Det enda jag gör är o städa, tvätta plocka undan. Helt i onödan för det syns ju verkligen inte. Eller så sitter jag i soffan med en sjuk unge. Eller så skäller jag på honom. Oxå helt i onödan för han skiter fullkomligt i vad jag säger. Han slåss o rivs och bara skrattar åt det. Ja jag vet. Han är bara 16 månader. Men idag är jag jävligt trött. Helt slut faktiskt. Slutkörd. Jag är aldrig utan barnen. Dom är med mig alltid. Det är ju inte så att man ens får sova ifred på natten. Inte nu när han är dålig. Det är alltid dygnet runt. Nån som drag i mig, skriker efter mig, vill ha nåt. Nån är hungrig nån har bajsat nån ska ha hjälp med det nån vill leka med kompis nån vill pyssla nån ska sova nån är törstig nån är hungrig igen nån ska läsa läxa nån vill läsa bok... 

JAG då?? Jag pallar faktiskt inte mer snart. 

Å en riktig jävla käftsmäll är när man set folk UTAN barn som skriver på Facebook: ahhh egentid idag!! Å taggar sig på nåt jävla spa eller bio eller fest med kompisar. Egentid från vad fan då?!? Hate U!!!! 

Bokrea och pop VIP...

Idag styrde vi bilen direkt mot stan efter att ha lämnat Milo i skolan. Inte ofta man är i stan 8.00 på morgonen men idag var det VIP rabatt på polarn 7,30-9,30 samt att bokrean började 07och innan kl. 10 var det ta 4 betala för 3. 

 Ellis kammade hem en skaljacka på pop plus en ursnygg traktor tisha! Hej våren!! 

En bok Milo lär älska, haha! 

I eftermiddag har vi varit hos Ewa och Amanda, flickorna leker så himla bra tillsammans! Sen har Lia fått dela ut sina kalasinbjudningar... Nästa söndag är det dax för hennes barnkalas, 12 inbjudna... Phu :) 

En 8 åring....

Igår fyllde Milo 8 år, äntligen, tyckte han medans vi inte kan förstå hur tusan den lilla sparven hann bli 8 år?!
Han väntade tålmodigt i sängen på morgonen, vi var dödströtta efter lördagens kalasande så vi trodde väl ändå att han kanske sov när vi tågade in vid halv åtta men nä då, han hade varit vaken ett tag. Han fick äntligen sin enormt efterlängtade dator, fast det trodde han verkligen inte han skulle få. Han förstod först inte vad det var för han har tydligen aldrig sett en stationär dator! Haha! Den där väntande WOW reaktionen uteblev alltså. Inte förrän han såg musen så fattade han. Å så himla himla glad han blev. Älskade unge. Sen satt han där och log hela dagen. Å vi lät honom sitta där. Fyller man år så gör man. Idag efter skolan fick han med spela hur mkt han ville men imorgon blir det nog back to normal igen känner jag ;).

Ja må han leva!

Minecraft tröjan åkte på direkt :) 

Vad är det för nåt??

Jo det ÄR en dator!!

Födelsedagen gick i minecrafts tecken :)

En stor stund, som han längtat efter läääänge länge nu... :) 

Alldeles alldeles nyfödd för 8 år sedan....

Fyra dagar gammal...
Älskade Älskade Unge!