Milo och napparna...

Milo är ju en grabb som alltid varit otroligt fäst vid sina nappar. Han har alltid velat ha minst 3 varje gång han sova. Fram tills han var 3 hade han dom ofta, han vägrade släppa dom och dom gånger vi försökte skrek han i flera dagar och då försökte vi bara att han bara skulle ha dom när han sov. Nu, ungefär sen 3års ålder har han endast dom när han sover/ska somna. Han myser med sina nappar precis som andra barn kan göra med snuttefilt/nalle.
Nu hade vi redan börjar förbereda honom på att napparna ska lämnas till tomten. Länge till, men är man så fäst vid något så behövs nog den tiden, tänkte vi.

Tydligen hade vi fel.

När vi var på Ölands Djurpark så fanns där ett träd med massa nappar upphängt, där barnen hade lämnat napparna till lejonen. Trädet stod vid karusellerna och Milo tittade på det ett tag och frågade vad det var för något. Jag förklarade att så stora barn som Milo inte behövde sina nappar och då gav dom till lejonungarna istället. "jag vill göra det" sa Milo. Han gick till väskan och tog fram sin napp och var på väg att lämna den. "Var är den andra?" frågade han direkt. Den tappade vi vid badet när han sov middag, sa jag. Då skulle han INTE lämna nappen. Inget jag hade förväntat mig att han skulle göra ändå, så vi gick vidare. Bara en timme tidigare skrek han som en tok för att han SKULLE ha napparna, han var TÖTT trots att han hade sovit middag. Det fick han ju inte såklart, helt vansinnig var han.

När vi kommer till Lejonen så säger han själv: "Jag vill ge dom nappisarna." 
Jag och Rikard bara tittade på varandra. Okej, självklart! Han ville först kasta in dom, men det var ingen bra idé direkt, så vi sa till honom att om du lägger den här utanför så kommer lejonungen ut och hämtar den sen ikväll när han ska sova. Så Milo la nappen på en uppochnervänd tunna som stod bredvid hängnet. Vinkade Hejdå till nappen och lejonen och gick.
Vi var väldigt förvånade, men visste att vi hade fler i husvagnen;). Jag trodde inte på detta för en endaste sekund.

*sötaste bilden*

Man ser knappt lejonungen här, men han ligger precis framför mamman.

Kom överrens med Milo om att han istället för napparna skulle få en lejon eller tiger nalle att sova med och detta var han helt med på. När vi skulle gå ut ur djurparken stängde souvenirbutiken mitt framför våra ögon! Milo började få lite panik, han SKULLE ha en lejon/tiger nalle. Rikard tjatade sig in i affären trots att dom hade stängt, men inte en endaste lejon/tigernalle fanns där! Vi blev lite svettiga. Kom på att det fanns ett köpcentrum i närheten. Körde direkt dit, trots 2 dödströtta och hungriga knattar.

Inte en endaste leksaksaffär på köpcentrumet! *Svettig Mamma & Pappa* Fanns ett Ica kvantum. Inga nallar. Fanns en bokaffär, några nallar men ingen som passade Milo. Tillsist gick Rikard och Milo in i djuraffären. Där fanns vår räddning! En hundleksak, en tiger. "Ja, den är rätt!" sa Milo, tack och lov.

Kom hem till husvagnen och nån timme senare skulle Milo sova. Jag trodde fakitskt fortfarande inte på detta ett dugg. Rikard tog läggningen. När jag sa godnatt till Milo sa han direkt: Var är nappisarna?? Jag sa att dom var ju hos lejonen och han fick ta sin tiger istället. Okej, sa han bara. Jag satte mig utanför husvagnen och var beredd på att hålla för öronen. Men det förblev tyst. Länge. I 2 timmar låg Rikard där inne med Milo. Men han skrek inte. Han gnällde. Han frågade inte ens efter dom mer. Han somnade utan nappar för första gången i sitt liv utan minsta tårar och skrik. Ingen var mer förvånad än jag!

I ärlighetens namn hade vi gett med oss fort den där kvällen om han hade velat ha dom. Han var ju inte förberedd på detta alls och dessutom så trodde jag att han var övertygad om att vi hade fler nappar i husvagnen, det vet han ju att vi har. Vi hade inte låtit honom gråta och skrika, inte så på en camping där alla hör och andra barn sover bredvid. Men det gick! Det gick verkligen! Nu har han sovit 5 nätter utan napp och knappt ens frågat efter den. Han frågade efter den när vi skulle köra hem, då hade Alfred sin. Han frågade efter den när han skulle sova här hemma, gamla vanor är svåra att bryta. Annars ingenting. Otroligt!! Första natten tog det 2 timmar för honom att somna. Andra 1-1½. Dom senaste två kvällarna har han somnat på 3-4 minuter, som vanligt.

Där ser man. Om man bara låter barnen bestämma och tar det i deras takt, så funkar det mesta. Han hade bestämt sig helt enkelt. Han är så duktig vår "lille" kille!

Denna söta lilla underbara ungen var det som Milo ville ge napparna till. TACK till dig;). Så himla söt!

Milo och Tigern som heter Lejon... Och som är en hundleksak egentligen;)

Hängde ni med? ;)