Nu åker vi iväg igen några dagar, till Röstånga av alla ställen i landet;). Campingen såg fin ut, enligt rapport från Mormor och Morfar som redan är där. Dom åkte i förmiddags och tog med sig Milo, då går packningen lite snabbare, Ja, mer än lite;)
Tack mina underbara töser för en totalt galen kväll i Ronneby i lördags. Ösregn. ÖSREGN menar jag. Skulle haft picnic på gräset innan, men istället slirade vi in på en pizzeria 200 meter från Brunnsparken med fulla rättigheter. Nåja, ni kan ju själva räkna ut hur det slutade. Eller, nej, det kan ni inte. Det slutade med 4 iskalla, genomblöta, varav 3 väldigt fulla töser, i trosor, BH och filtar på oss i bilen hem. Näe, just det, det hade ni inte räknat ut;).
Packa det sista och sen åka!
Haj o Ivaj!
måndag 26 juli 2010
torsdag 22 juli 2010
Äkta sommar.
Åkte ner till stranden vid 15,30 tillsammans med familjen Rosenkvist. Käkade kvällsmat där, badade ett par gånger i höga Yngsjö vågor. Barnen lekte i sanden, sprang i strandkanten, Lia sov i vagnen. Det var så skönt, man tror knappt att det är sant att vi fått en sådan här underbar sommar. Stannade där till halv åtta, då åkte vi vidare till Åhus och käkade glass. Mumma. Mumma. Mumma. Sommar. Mjölkchocklad Päron, Mintchocko, Chockladdopp. Lukten av nygräddade strutar. Glass som rinner. Glass i ansiktet och på kläderna. Glass på marken. Glass på barnen. LJUVLIGT!
Man vill aldrig att det ska ta slut. Detta är äkta sommar.
Man vill aldrig att det ska ta slut. Detta är äkta sommar.
tisdag 20 juli 2010
Milo och napparna...
Milo är ju en grabb som alltid varit otroligt fäst vid sina nappar. Han har alltid velat ha minst 3 varje gång han sova. Fram tills han var 3 hade han dom ofta, han vägrade släppa dom och dom gånger vi försökte skrek han i flera dagar och då försökte vi bara att han bara skulle ha dom när han sov. Nu, ungefär sen 3års ålder har han endast dom när han sover/ska somna. Han myser med sina nappar precis som andra barn kan göra med snuttefilt/nalle.
Nu hade vi redan börjar förbereda honom på att napparna ska lämnas till tomten. Länge till, men är man så fäst vid något så behövs nog den tiden, tänkte vi.
Tydligen hade vi fel.
När vi var på Ölands Djurpark så fanns där ett träd med massa nappar upphängt, där barnen hade lämnat napparna till lejonen. Trädet stod vid karusellerna och Milo tittade på det ett tag och frågade vad det var för något. Jag förklarade att så stora barn som Milo inte behövde sina nappar och då gav dom till lejonungarna istället. "jag vill göra det" sa Milo. Han gick till väskan och tog fram sin napp och var på väg att lämna den. "Var är den andra?" frågade han direkt. Den tappade vi vid badet när han sov middag, sa jag. Då skulle han INTE lämna nappen. Inget jag hade förväntat mig att han skulle göra ändå, så vi gick vidare. Bara en timme tidigare skrek han som en tok för att han SKULLE ha napparna, han var TÖTT trots att han hade sovit middag. Det fick han ju inte såklart, helt vansinnig var han.
När vi kommer till Lejonen så säger han själv: "Jag vill ge dom nappisarna."
Jag och Rikard bara tittade på varandra. Okej, självklart! Han ville först kasta in dom, men det var ingen bra idé direkt, så vi sa till honom att om du lägger den här utanför så kommer lejonungen ut och hämtar den sen ikväll när han ska sova. Så Milo la nappen på en uppochnervänd tunna som stod bredvid hängnet. Vinkade Hejdå till nappen och lejonen och gick.
Vi var väldigt förvånade, men visste att vi hade fler i husvagnen;). Jag trodde inte på detta för en endaste sekund.
Kom överrens med Milo om att han istället för napparna skulle få en lejon eller tiger nalle att sova med och detta var han helt med på. När vi skulle gå ut ur djurparken stängde souvenirbutiken mitt framför våra ögon! Milo började få lite panik, han SKULLE ha en lejon/tiger nalle. Rikard tjatade sig in i affären trots att dom hade stängt, men inte en endaste lejon/tigernalle fanns där! Vi blev lite svettiga. Kom på att det fanns ett köpcentrum i närheten. Körde direkt dit, trots 2 dödströtta och hungriga knattar.
Inte en endaste leksaksaffär på köpcentrumet! *Svettig Mamma & Pappa* Fanns ett Ica kvantum. Inga nallar. Fanns en bokaffär, några nallar men ingen som passade Milo. Tillsist gick Rikard och Milo in i djuraffären. Där fanns vår räddning! En hundleksak, en tiger. "Ja, den är rätt!" sa Milo, tack och lov.
Kom hem till husvagnen och nån timme senare skulle Milo sova. Jag trodde fakitskt fortfarande inte på detta ett dugg. Rikard tog läggningen. När jag sa godnatt till Milo sa han direkt: Var är nappisarna?? Jag sa att dom var ju hos lejonen och han fick ta sin tiger istället. Okej, sa han bara. Jag satte mig utanför husvagnen och var beredd på att hålla för öronen. Men det förblev tyst. Länge. I 2 timmar låg Rikard där inne med Milo. Men han skrek inte. Han gnällde. Han frågade inte ens efter dom mer. Han somnade utan nappar för första gången i sitt liv utan minsta tårar och skrik. Ingen var mer förvånad än jag!
I ärlighetens namn hade vi gett med oss fort den där kvällen om han hade velat ha dom. Han var ju inte förberedd på detta alls och dessutom så trodde jag att han var övertygad om att vi hade fler nappar i husvagnen, det vet han ju att vi har. Vi hade inte låtit honom gråta och skrika, inte så på en camping där alla hör och andra barn sover bredvid. Men det gick! Det gick verkligen! Nu har han sovit 5 nätter utan napp och knappt ens frågat efter den. Han frågade efter den när vi skulle köra hem, då hade Alfred sin. Han frågade efter den när han skulle sova här hemma, gamla vanor är svåra att bryta. Annars ingenting. Otroligt!! Första natten tog det 2 timmar för honom att somna. Andra 1-1½. Dom senaste två kvällarna har han somnat på 3-4 minuter, som vanligt.
Där ser man. Om man bara låter barnen bestämma och tar det i deras takt, så funkar det mesta. Han hade bestämt sig helt enkelt. Han är så duktig vår "lille" kille!
Nu hade vi redan börjar förbereda honom på att napparna ska lämnas till tomten. Länge till, men är man så fäst vid något så behövs nog den tiden, tänkte vi.
Tydligen hade vi fel.
När vi var på Ölands Djurpark så fanns där ett träd med massa nappar upphängt, där barnen hade lämnat napparna till lejonen. Trädet stod vid karusellerna och Milo tittade på det ett tag och frågade vad det var för något. Jag förklarade att så stora barn som Milo inte behövde sina nappar och då gav dom till lejonungarna istället. "jag vill göra det" sa Milo. Han gick till väskan och tog fram sin napp och var på väg att lämna den. "Var är den andra?" frågade han direkt. Den tappade vi vid badet när han sov middag, sa jag. Då skulle han INTE lämna nappen. Inget jag hade förväntat mig att han skulle göra ändå, så vi gick vidare. Bara en timme tidigare skrek han som en tok för att han SKULLE ha napparna, han var TÖTT trots att han hade sovit middag. Det fick han ju inte såklart, helt vansinnig var han.
När vi kommer till Lejonen så säger han själv: "Jag vill ge dom nappisarna."
Jag och Rikard bara tittade på varandra. Okej, självklart! Han ville först kasta in dom, men det var ingen bra idé direkt, så vi sa till honom att om du lägger den här utanför så kommer lejonungen ut och hämtar den sen ikväll när han ska sova. Så Milo la nappen på en uppochnervänd tunna som stod bredvid hängnet. Vinkade Hejdå till nappen och lejonen och gick.
Vi var väldigt förvånade, men visste att vi hade fler i husvagnen;). Jag trodde inte på detta för en endaste sekund.
*sötaste bilden*
Man ser knappt lejonungen här, men han ligger precis framför mamman.
Kom överrens med Milo om att han istället för napparna skulle få en lejon eller tiger nalle att sova med och detta var han helt med på. När vi skulle gå ut ur djurparken stängde souvenirbutiken mitt framför våra ögon! Milo började få lite panik, han SKULLE ha en lejon/tiger nalle. Rikard tjatade sig in i affären trots att dom hade stängt, men inte en endaste lejon/tigernalle fanns där! Vi blev lite svettiga. Kom på att det fanns ett köpcentrum i närheten. Körde direkt dit, trots 2 dödströtta och hungriga knattar.
Inte en endaste leksaksaffär på köpcentrumet! *Svettig Mamma & Pappa* Fanns ett Ica kvantum. Inga nallar. Fanns en bokaffär, några nallar men ingen som passade Milo. Tillsist gick Rikard och Milo in i djuraffären. Där fanns vår räddning! En hundleksak, en tiger. "Ja, den är rätt!" sa Milo, tack och lov.
Kom hem till husvagnen och nån timme senare skulle Milo sova. Jag trodde fakitskt fortfarande inte på detta ett dugg. Rikard tog läggningen. När jag sa godnatt till Milo sa han direkt: Var är nappisarna?? Jag sa att dom var ju hos lejonen och han fick ta sin tiger istället. Okej, sa han bara. Jag satte mig utanför husvagnen och var beredd på att hålla för öronen. Men det förblev tyst. Länge. I 2 timmar låg Rikard där inne med Milo. Men han skrek inte. Han gnällde. Han frågade inte ens efter dom mer. Han somnade utan nappar för första gången i sitt liv utan minsta tårar och skrik. Ingen var mer förvånad än jag!
I ärlighetens namn hade vi gett med oss fort den där kvällen om han hade velat ha dom. Han var ju inte förberedd på detta alls och dessutom så trodde jag att han var övertygad om att vi hade fler nappar i husvagnen, det vet han ju att vi har. Vi hade inte låtit honom gråta och skrika, inte så på en camping där alla hör och andra barn sover bredvid. Men det gick! Det gick verkligen! Nu har han sovit 5 nätter utan napp och knappt ens frågat efter den. Han frågade efter den när vi skulle köra hem, då hade Alfred sin. Han frågade efter den när han skulle sova här hemma, gamla vanor är svåra att bryta. Annars ingenting. Otroligt!! Första natten tog det 2 timmar för honom att somna. Andra 1-1½. Dom senaste två kvällarna har han somnat på 3-4 minuter, som vanligt.
Där ser man. Om man bara låter barnen bestämma och tar det i deras takt, så funkar det mesta. Han hade bestämt sig helt enkelt. Han är så duktig vår "lille" kille!
Denna söta lilla underbara ungen var det som Milo ville ge napparna till. TACK till dig;). Så himla söt!
Milo och Tigern som heter Lejon... Och som är en hundleksak egentligen;)
Hängde ni med? ;)
måndag 19 juli 2010
Hemma!
I lördags kom vi hem efter en fullkomligt underbar semester! Så skönt har vi haft det. Inte ett enda mörkt moln på en vecka. Inget regn. Ingen kyla. Alla varma kläder ligger orörda. Ja nästan dom andra med, vi har bott i bikini/badbyxor. Lia har konstant haft bara blöja på sig. Barnen har varit snälla och goa och lekt fint. Lite tjabb såklart, framförallt på kvällarna när tröttheten började sätta in. Båda grabbarna har sovit innan klockan nio varje dag. Trötta, nöjda och brunbrända. Dom små bäsarna somnade i vagnen varenda kväll, i endast blöja. Lia sov ute i bara blöja varje kväll fram tills halv tolv tolv när vi gick och la oss och tog in henne, då var hon oftast svettig.
Det har varit allt som det inte var förra året, med andra ord;). Tänk att sommaren kan vara så här ljuvlig, här i sverige. Det har verkligen känts som att man var utomlands.
I lördags när vi skulle åka hem hade dom varnat för regn och åska, så förtältet togs ner i fredagskväll. Tuuur var ju det. Vilken storm som drog in! Grenarna flög från träden och vår taklucka sprack då den fick en stor gren på sig. Några husvagnar bort fick dom en ännu störra gren på sin husvagn och förtält och det gick totalt isönder. Även det var en storm man sällan ser i Sverige, utomlandskänsla på det med. Det var ju nästan lite "tur" att det blev sånt väder sista dagen, för innan dess ville man inte alls hem. Nu kändes det ändå OK att åka hem.
Har massor, massor med underbara kort. Måste ju bjuda på en del.
Det har varit allt som det inte var förra året, med andra ord;). Tänk att sommaren kan vara så här ljuvlig, här i sverige. Det har verkligen känts som att man var utomlands.
I lördags när vi skulle åka hem hade dom varnat för regn och åska, så förtältet togs ner i fredagskväll. Tuuur var ju det. Vilken storm som drog in! Grenarna flög från träden och vår taklucka sprack då den fick en stor gren på sig. Några husvagnar bort fick dom en ännu störra gren på sin husvagn och förtält och det gick totalt isönder. Även det var en storm man sällan ser i Sverige, utomlandskänsla på det med. Det var ju nästan lite "tur" att det blev sånt väder sista dagen, för innan dess ville man inte alls hem. Nu kändes det ändå OK att åka hem.
Har massor, massor med underbara kort. Måste ju bjuda på en del.
Det är så tacksamt att ta bilder på barn i vatten, blir så fina kort. Har en hel drös med kort från dagarna på Ölands Djurpark med, kommer i ett eget inlägg senare.
lördag 10 juli 2010
Mot Öland!
Nu drar vi till Öland om nån timma, äntligen Äntligen! Vädret ser ju ut att hålla i sig, vi hoppas verkligen det. Det förtjänar vi efter förra årets"semester"... Den finns fortfarande färskt i minnet så håll tummarna att denna blir toppen;).
Rikard har fått nytt jobb och sa upp sig från det gamla igår, sista dagen innan semestern. Snacka Tajmning!
Jag har försökt få igång bloggande via mobilen men lyckas inte, så ni får väl hålla utkik på Fajsbook istället för lite bilder och uppdateringar:)
Ha en toppenbra sommar och semester alla!
Rikard har fått nytt jobb och sa upp sig från det gamla igår, sista dagen innan semestern. Snacka Tajmning!
Jag har försökt få igång bloggande via mobilen men lyckas inte, så ni får väl hålla utkik på Fajsbook istället för lite bilder och uppdateringar:)
Ha en toppenbra sommar och semester alla!
onsdag 7 juli 2010
6 Månader har gått.
Idag har det gått 6 månader sedan vår Mats tog livet av sig. Det är så sorgligt och det gör så ont.
Jag har gästbloggat för första gången i mitt liv, hos Anna-Maria som förlorade sin fina Lova i maj 2010. Hon har publicerat några texter om sorg som andra skrivit, direkt ut livet och verkligheten. Idag finns min text där. Det känns fortfarande overkligt när jag läser den, att det verkligen är så...
Läs den på:
http://bambinidolce.blogg.se/2010/july/gastbloggare-jessica.html
Mats var, precis som jag, ett stort fan av Lars Winnerbäck. Jag tänker alltid på honom när jag hör denna låten (Länk till youtube):
Kom Ihåg Mig Då
När det blir varma sommardar
Kom ihåg mig då
Kom ihåg mig då
När vinterisen ligger klar
Kom ihåg mig då
Kom ihåg mig då
Här finns du kvar
När varje dag känns likadan
och när det skymmer över stan
och när du drömmer
Kom ihåg mig då
Mats sa alltid att han ville följa med på en Winnerbäcks konsert. Det blev aldrig så, vi hann inte. I sommar hoppas jag du tittar ner från molnen så du äntligen får din Lasse konsert...
Jag har gästbloggat för första gången i mitt liv, hos Anna-Maria som förlorade sin fina Lova i maj 2010. Hon har publicerat några texter om sorg som andra skrivit, direkt ut livet och verkligheten. Idag finns min text där. Det känns fortfarande overkligt när jag läser den, att det verkligen är så...
Läs den på:
http://bambinidolce.blogg.se/2010/july/gastbloggare-jessica.html
Mats var, precis som jag, ett stort fan av Lars Winnerbäck. Jag tänker alltid på honom när jag hör denna låten (Länk till youtube):
Kom Ihåg Mig Då
När det blir varma sommardar
Kom ihåg mig då
Kom ihåg mig då
När vinterisen ligger klar
Kom ihåg mig då
Kom ihåg mig då
Här finns du kvar
När varje dag känns likadan
och när det skymmer över stan
och när du drömmer
Kom ihåg mig då
Mats sa alltid att han ville följa med på en Winnerbäcks konsert. Det blev aldrig så, vi hann inte. I sommar hoppas jag du tittar ner från molnen så du äntligen får din Lasse konsert...
söndag 4 juli 2010
Tropisk värme?
Dom pratar om Tropisk värme och Tropiska nätter. Dom nätterna är nog här nu. I skrivandets stund är det 22 grader ute och klockan är 22. Barnen sover, nåja, Milo ligger i sängen iaf.
Nyss hemkomna efter en campinghelg i Helsingborg tillsammans med Mamma & Pappa. Det var toppen! Så underbart. Camping när den är som bäst; Fint väder, fin camping, bra sällskap, snälla barn och en färja till Helsingör. Milo var eld och lågor över att få åka båt och tyckte det var toppen.
Vi har badat en hel del, både i pool och hav. Nåja - jag och Mamma stod över havet och Milo badade med viss tvekan om att där fanns diverse hajar, men han badade iallafall:). Kort och gott - en underbar helg! Vi hoppas nu innerligt att det blir lika bra på Öland, med lika fint väder. Vädret gör så mycket när man campar... På lördag åker vi!
Bjuder på lite bilder från helgen, det blev så många bra.
Nyss hemkomna efter en campinghelg i Helsingborg tillsammans med Mamma & Pappa. Det var toppen! Så underbart. Camping när den är som bäst; Fint väder, fin camping, bra sällskap, snälla barn och en färja till Helsingör. Milo var eld och lågor över att få åka båt och tyckte det var toppen.
Vi har badat en hel del, både i pool och hav. Nåja - jag och Mamma stod över havet och Milo badade med viss tvekan om att där fanns diverse hajar, men han badade iallafall:). Kort och gott - en underbar helg! Vi hoppas nu innerligt att det blir lika bra på Öland, med lika fint väder. Vädret gör så mycket när man campar... På lördag åker vi!
Bjuder på lite bilder från helgen, det blev så många bra.
Redo för första besöket i Helsingör:)
På färjan...
Hmm ja man skulle kunna tro att han höll på att förvandlas till ett annat folkslag... Hehe.
Glad liten skit!
Milo och Mormor
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)