Måndag.

Å tiden går långsamt. Varit på sjukhuset idag igen o kollat lillebror med CTG och flödeskontroll med ultraljud. Imorgon får jag va hemma, hurraa!!! 

Detta är olidligt, måtte dom sista veckorna gå fort! 

 

Tvättat bebiskläder ikväll! Geggamoja, katvig, villervalla o småfolk.  Mest begagnat, ser ju inte använt ut i dom pyttestorlekarna... 

Helg...

Å jag vet, jag är kass på att blogga. Jag försöker men har inte så hemskt mkt att skriva om... Igår var jag & Milo på stan o fikade med Lotta när R o Lia simmade. Väldigt trevligt. Vi var även inom BR o Milo kammade hem storkovan tack vare 25% rabatt. Ett DS spel skulle inhandlas hade vi bestämt sen innan och så blev det även en sparkcykel då hans gamla var totalt livsfarlig. .

Milos vinterjacka äntligen hemklickad...

Å Lias med! 

Lite Majken mys i soffan igår... 

Fick underbart fin post i fredags! Hela vägen från Holland så kom den äntligen, vår fina Bugaboo Buffalo! Vilken skönhet!

I fredagseftermiddag var vi på bio med båda barnen och såg Flygplan. En klar hit tyckte Milo...

Men Lia tyckte det var en dålig film och hade myror i brallan konstant...

Fick ett fint gosedjur som spelade med vagnen och Lia spelade för lillebror i magen hela eftermiddagen. "Hör han nu Mamma? Nu då?"

Så fina... :)

Söndag idag och Milo ska på kalas på Andys. Rikard ska måla Milos nya rum så Lia får ta och följa med. Kommer bli en prövning. Har så sörens ont idag, sammandragningar hela tiden. Jag längtar så tills detta är över nu, för nu är det verkligen inte roligt. Ska gå på kontroller på sjukhuset 3 ggr/vecka med, jag förstår inte hur jag ska orka!!! Är så jädrans trött på det... 

Lillebror.

Ja, det är en liten (eller ja, liten och liten...) Lillebror i magen. Förra veckan var vi på nytt tillväxtul och då minsann behagade han att visa snoppen hela tiden! Äntligen! Vi har gissat på pojke hela tiden, så nu fick vi rätt. Nu är det inte så lång tid kvar, 5 veckor ganska så exakt idag... Huuuu! Nervöst. Ser inte fram emot ännu ett snitt. Fast han måste ju ut så det finns inte så mkt att välja på här. Hoppas det går bra denna gången med...
Nu längtar jag efter att få träffa detta lilla troll som alltid bökar och har sig i magen. Dock lär han väl förbli namnlös, för vår fantasi är slut. Milo tycker på fullaste allvar att han ska heta Milo Två. Haha, vem vet, det blir kanske så om vi inte kommer på något!

På den lilla bilden uppe i hörnan ser ni snoppen:) Fantstiskt! 

Lilla Majken är fortfarande föremålet för all aktivitet här hemma. Barnen leker/letar/myser ständigt med henne. Hon börjar bli lite tuffare, går inte och gömmer sig hela tiden och kommer själv och vill leka. Underbar katt, hon underhåller oss verkligen. Hon har redan börjat försöka klösa där hon kommer åt, så igår beställde vi ett klösträd åt henne. Hoppas hon gillar det! 

Hur coolt som helst :) 

Idag är det studiedag, vilket jag hade missat när jag bokade tid till barnmorskan imorse så vi fick upp och iväg ändå. Det gick bra och barnen fick höra lillebrors hjärtljud, väldigt häftigt tyckte Milo att man kunde det! Milo längtar så mycket efter bebisen nu, Lia är nog nöjd med katten... ;). Jag vill att vagnen vi beställt ska komma, får nog vänta några veckor till men den bör hinna komma innan iaf. Vi har beställt en Bugaboo Buffalo från Holland. 

 

Japp, Lillebror får åka rosa vagn! Den var faktiskt snyggast var vi överens om, vi trodde redan då på pojke. Tror inte han bryr sig faktiskt. Kommer nog låta någon sy upp en sufflett i något fint mönster sen. 

Dax för lunch och sen playdate!

Majken..!

Vi har fått en ny medlem i familjen, som är väldigt älskad redan.

Efter mycket velande bestämde vi oss för en katt. Vi tycker verkligen att barn borde få ha djur, att det är bra för dom och att dom lär sig av det. En hund kände vi att vi inte orkar med igen, det blir för mkt med bebis och allt, man hinner inte med dom. Kanin... Jag älskar kaniner, men det är nästan mer jobb än nöje och brukar sluta med att dom blir stående i buren. Så en katt fick det bli. Majken är en blandning av Norsk skogskatt och MaineCoon och är en fantastiskt söt liten varelse! Fortfarande är hon lite rädd och osäker här hemma men det blir bättre för varje dag. I måndags skrämde hon oss rejält genom att hålla sig gömd i 14 timmar. Vi var tillsist säkra på att hon på ngt sätt hade kommit ur och trodde aldrig vi skulle få se henne igen. När barnen hade somnat hörde vi ett ljud från Milos rum och rätt vad det var så var hon där! Vilken lycka. Vi var så ledsna och Milo var helt förtvivlad och grät sig till sömns. Tydligen finns där ett hål mellan min garderob och väggen som vi inte ser... Men hon såg!
Hon är väldigt älskad vår lilla Majken!